Projektledning & projektkompetens

Perspektiv på konkurrenskraft

Jonas Söderlund

Publisher: Liber, 2005, 351 pages

ISBN: 91-47-07366-7

Keywords: Project Management

Last modified: Sept. 6, 2007, 7:08 p.m.

Projektledning är i flera avseenden ett snabbt växande kunskapsområde. Företag använder sig av projektformen i syfte att förbättra effektiviteten och utvecklingskraften. Detta leder till en tydlig konsekvens – alltfler företag blir beroende av sin projektverksamhet, vilket samtidigt innebär att företagens förmåga att generera och organisera projekt ställs på sin spets. man skulle kunna uttrycka det som att projektkompetens blir avgörande för att utveckla företagets konkurrenskraft

Projektledning & projektkompetens ger en introduktion till och en fördjupning i ämnesområdet projektledning genom att diskutera drivkrafterna bakom projektifieringen, ämnesområdets och praktikens historiska utveckling och senare tids forskning. I boken presenteras dessutom ett kompetensperspektiv på projektens och projektledningens roll i företags utveckling och organisation. Framförallt analyseras projektgenerering, projektorganisering, projektledarskap och teamarbete som centrala beståndsdelar i företagets projektkompetens.

Boken ger en vägledning för att förstå hur företag utvecklar projektkompetens och vilka svårigheter som är förknippade med denna utveckling.

  • Del I: Grundläggande begrepp och analysapparat
    • Kapitel 1: Om intresset för projektkompetens
      • Projekt och industriell analys
      • När projekt blev kärnkompetens
      • När projekt blev företag och företag blev projekt
      • När arbete blev projekt
      • En not om framgång och kortsiktighet
      • Bokens teoretiska utgångspunkter
      • Bokens struktur
    • Kapitel 2: Projektifiering av företag och organisationer
      • Inledande observationer
      • Mode eller fundamental industriell förändring?
      • Projektifieringens makroförklaringar
        • Affärsprojektens utveckling och förändring: systemförsäljningens betydelse
        • Utvecklingsprojektens utveckling och förändring: tilltagande utvecklingsintensitet
        • Förändringsprojektens utveckling och förändring: komplexitet och förändringstakt
      • Projektifieringens mikroförklaringar
        • Projekt som dominerande organisationsprincip
        • Projekt för dynamik och kreativitet
        • Projekt för komplexitetsreduktion och lärande
        • Projekt för gemenskap och engagemang
      • Projektifieringens förklaringar: organisatorisk kunskapsintegration
    • Kapitel 3: En grundläggande begreppsapparat för analys av projekt
      • Pusselbitar för projektanalys
      • Projektbegreppets två innebörder
      • Projektets grundpelare och styrlogik
      • Projekt ur ett kompetensperspektiv: bransch, företag och individ
      • En typologi av projekt
        • Affärsprojekt
        • Utvecklingsprojekt
        • Förändringsprojekt
        • Behovet av förståelse av olika typer av projekt
      • Blandformer, komplexitet och osäkerhet
      • Analys av projekt: en summering
  • Del II: Historisk och teoretisk översikt
    • Kapitel 4: Projektledningens rötter
      • Ett historiskt perspektiv på industriella projekt
      • Projektledningens historik: några nedslag
      • Manhattanprojektet: projektkontorens framväxt
      • Atlasprojektet: systemanalysen vinner mark
      • Polarisprojektet: PERT tar över
      • Apolloprojektet: adhoc-organiseringens vagga
      • När projektledning blev systemanalys
      • Övergången från systemanalys till flexiblare alternativ
      • Monumentala projekt som innovationskällor
      • Monumentala projekt: några mönster
    • Kapitel 5: Monumentala projekt: ett svenskt perspektiv
      • Inledning
      • Projektet Göta Kanal
      • Professionella projektledare till järnvägen
      • Uppbyggnaden av konkurrenskraftiga projektleverantörer
      • AXE-projektet: utvecklingspar och projekt
      • Viggenprojektet: ett militärindustriellt projekt
      • Losecprojektet: signifikanta, seglivade aktörer
      • Projekt som klusterkreatörer
      • Monumentala projekt: en summering
    • Kapitel 6: Projektledning: från planering till temporära organisationer
      • Inledande frågeställningar
      • Från Gantt till Gaddis: projektledningens tidiga år
      • Några tidiga bidrag
      • Forskningen utvecklas
      • Projektledningens akademiska hemvist: ett svenskt perspektiv
      • Projektledningens teori: en summering
    • Kapitel 7: Projektledning och projektorganisationer: centrala skolbildningar
      • Skolbildningar och perspektivrikedom
      • Optimeringsskolan
      • Faktorskolan
      • Situationsskolan
      • Beteendeskolan
      • Transaktionsskolan
      • Marknadsföringsskolan
      • Beslutsskolan
      • Skolbildningarna: några slutsatser
      • Perspektivrikedom och nyansering av projektfenomenet
  • Del III: Projektkompetens: Modell och relevans
    • Kapitl 8: Projektkompetens: en modell
      • Kompetens och konkurrenskraft
      • Projektkompetens som strategisk kompetens
      • Embryon till en teori om projektkompetens
      • Projektkompetens: ett praktiskt exempel
      • Projektkompetensens beståndsdelar
      • Projektkompetens, strategiska kompetenser och kunskapsintegration
    • Kapitel 9: Projektkompetens i praktiken
      • Förändring och utveckling av projektkompetens
      • Om betydelsen av projektkompetens för svensk industri
      • Projektkompetens och analys av företags utveckling
        • Affärsprojekt och utveckling av projektkompetens
        • Utvecklingsprojekt och utveckling av projektkompetens
        • Förändringsprojekt och utveckling av projektkompetens
      • Genomgripande projektepoker: några generella iakttagelser
        • Affärsprojektens strategiska betydelse
        • Utvecklingsprojektens strategiska betydelse
      • Komparativt, kontextuellt kompetent
      • Analys av projektkompetens: en summering
  • Del IV: Projektkompetensens beståndsdelar
    • Kapitel 10: Projektgenerering: investering i kunskapsintegration
      • Projekt som strategiska investeringar
      • Beslut om projekt: några lärdomar
      • Några praktiska problem
      • Projektgenerering: en modell
      • Dominerande idéer och projekt
        • Dominerande idéer: strategier och visioner
        • Dominerande idéer: taktpinnar och projekt
      • Projektepoker och projekt
        • Verktyg, spelregler och projektepoker
      • Signifikanta aktörer och projekt
      • Projektgenerering som kunskapsintegration
      • Dysfunktioner i projektgenerering
      • Projektgenerering: en summering
    • Kapitel 11: Projektorganisering: design för kunskapsintegration
      • Från planeringstekniker till integrationslösningar
      • Projektorganisering: en grundmodell
      • Projektorganisering: några exempel
      • Projektorganisering som kunskapsintegration
      • Dysfunktioner i projektorganisering
      • Projektorganisering: en summering
    • Kapitel 12: Projektledarskap: orkestrering av kunskapsintegration
      • Några inledande ställningstaganden
      • Ledarskap i temporära organisationer
        • Ledarskap i projekt: exemplet affärsprojekt
        • Ledarskap i projekt: exemplet utvecklingsprojekt
        • Ledarskap i projekt: exemplet förändringsprojekt
      • Projektledare: tre idealprofiler
        • Projektmakaren
        • Projektverkaren
        • Projektstrukturalisten
      • Analys av det kompetenta kollektiva ledarskapet
      • Projektledarskap som orkestrering av kunskapsintegration
      • Projektledarskap: en summering
    • Kapitel 13: Teamarbete: interaktion för kunskapsintegration
      • Teamarbete som grund för mänsklig interaktion
      • Det temporära teamets kännetecken
      • Utmaningar för det temporära teamet
      • Temporära team som kunskapsintegration
        • Nätverk, rykten och roller
        • Språk och kunskapsobjekt
        • Evenemang och historieskrivningar
        • Tidspress och fokuserade medarbetare
      • Två centrala teamproblem
        • Teamproblem I: Grupptänkandesyndromet
        • Teamproblem II: Splittringssyndromet
      • Teamarbetets dysfunktioner
      • Teamarbete: en summering
  • Del V: Projektkompetensens utveckling och framtid
    • Kapitel 14: Att utveckla projektkompetens
      • Tolkningar utifrån projektkompetensmodellen
        • Fallet Xerox
        • Fallet Oticon
      • Att identifiera projektkompetens
        • Variationer och flödet av projekt
        • Överensstämmelsen och dynamiken mellan beståndsdelarna
      • Brister i projektkompetensens beståndsdelar
      • Projektkompetensfällorna
      • Att utveckla projektkompetens
        • Projektkompetens och den strategiska kompetensintegrationen
        • Projektkompetens och skiftet mellan projektepoker
        • Projektflödet och projektvariationen
        • Projektkompetensens beståndsdelar och deras kontinuerliga utveckling
    • Kapitel 15: Projektkompetens: nu och i framtiden
      • Bokens huvudsakliga bidrag
      • Något om projektkompetens och framtiden
  • Appendix: Om teoriutveckling och forskningsmetod

Reviews

Projektledning & projektkompetens

Reviewed by Roland Buresund

Disappointing *** (3 out of 10)

Last modified: Sept. 6, 2007, 7:09 p.m.

A too academic book.

What looks promising soon disappears into some academic reasoning, without any real-life substance. It is very apparent that the author is not a practitioner, and has limited experience in the real world.

The subjects that are treated and which could be of interest to a project-manager, is usually too shallow and the inference which sometimes are drawn from nearly no data, makes them suspicious (to cynical project-managers, at least).

There exists better books, both in Swedish and English, so I can't recommend this.

Comments

There are currently no comments

New Comment

required

required (not published)

optional

required

captcha

required